En fundering
En sak som slagit mig nu under helgen är hur olika människor är och vad de har för uppfattningar om sig själv och livet. Det finns många människor som trycker ner sig själva, men det finns absolut lika många som höjer sig själv till skyarna och klankar ner på andra. På något underligt sätt så tycker alla att just de har rätt, även om det skulle vara en människa med en psykos, fast då är det mer ok anser jag eftersom man då är sjuk. Fast alla är vi nog mer eller mindre konstiga, jag tillhör nog den kategorin som klagar på mig själv. Men det brukar göras på ett lättfullt sätt, jag är ju trots allt inte den brightaste tjejen i stan, men lika glá för de é jag..
Nog tjatat, för de som är intresserade går Monisen bra, vild som vanligt men med lite ny inspiration så börjar hon nu bli lite mer ridbar. Detta år är som sagt nerlagt på träning och så får det bli. Någon P&J kanske dyker upp, men den som lever får se!
